Steam Nextfest-kavalkad

Jag hoppas det här är okej, det här blir lite mer som första intryck på olika demon som jag testar, tänkte att jag lägger till fler i tråden när skrivit några fler. Lägger mellan 30-60 min per spel ungefär, men ett första intryck är viktigt!

Shapez 2

Ett renodlat produktionsspel där det bara handlar om att effektivisera olika produktionskedjor för att leverera rätt produkt. Det som gör att det sticker ut från andra sådana spel att här produceras det bara former i olika slag. Man får börja med en ring och en kvadrat, under tidens gång låser man upp olika sätt att halvera, rotera och sätta ihop dem för att leverera rätt form. Zoomar man ut på kartan finns det många fler former att ha som grund. För att förflytta dem har du tillgång till lastband, hissar och uppskjutning- och ta-emot-ramper.

Otroligt välgjort spel, enkelt att förstå och bygga. Lätt att se vad man gör och vad slutprodukten blir. Här kan du bygga fritt, inga produktionskostnader förutom ”blueprint-points” som du kan använda för att kopiera tidigare delar av fabriken, och tror inte det kommer vara en bristvara utan du kunde lätt få tag på mer poäng.

Jag spelade bara en halvtimme men kunde knappt slita mig. Ville redan förbättra mina små produktionskedjor till det bättre. Det här blir ett troligt köp, en fullpoängare helt klart.

Caribbean Legend

Det första som slår en när man startat sin karaktär är grafiken. På nära håll i tredjepersonsekvenserna är den rent av anskrämlig. Fungerar dock bättre när man seglar och ser sitt fartyg på längre håll.

Du startar på däcket på ditt lilla skepp och efter en kortare dialog så släpps du fri i världen. Och man har ingen koll på vad man kan eller ska göra. Jag hittade en person med utropstecken över sig och han ville bli transporterad till St. Martin, erbjöd mig 2 000 pesos för det. Pengar är alltid bra tänkte jag och accepterade. Spanade sen runt lite i stan, hittade någon affär och en taverna. Men, lika bra att ge sig iväg, så tillbaka till skeppet och efter lite gissande av tangenter kom jag till kartan. Var vid Guadeloupe, zoomade ut och såg bara hav. Vart ligger St Martin då? Hittade en kartfunktion men saknade kartor. Hade ingen aning om jag skulle bege mig norrut eller söderut.

Jag valde att segla med vinden för högsta möjliga farten och stötte då på några engelska fartyg som slogs mot en pirat. Här ska slaget vid Trafalgar återskapas!

Kommer in till stridskartan, ser tre engelska fartyg och ett litet piratskepp. Börjar segla mot piraten men seglar då i motvind. Attans. Lyckas till slut komma inom räckhåll för mina kanoner och börjar skjuta. Mina mannar verkar inte alls veta vad de gör och kulorna träffar överallt än på piratskeppet. Lyckas ta mig närmre piratskeppet, får in några mindre träffar, ser både hål i mina segel och i piratens. Tyvärr placerar sig piraten mellan mig och engelsmännen och mina otränade kanonjärer lyckas träffa de engelska fartygen istället. Ur det engelska sjömännens synvinkel möter de nu två pirater.

Mitt fartyg börjar snabbt brinna och jag får inse mitt nederlag.

Det här spelet håller en inte i handen men jag tror det finns stora möjligheter att göra vad man själv vill. Bli handelsman, pirat eller äventyrare? Vara självständig eller slå ihop sig med någon av nationerna?

Trots den otydliga starten känner jag ändå en nyfikenhet inför spelet, vill testa igen. Lära mig lite mer, kanske tjäna lite pengar och få bättre besättning eller fartyg innan man ger sig in i fler sjöslag. Det här spelet släpps 15 februari.

Breachway

En blandning av FTL och Slay the Spire, finns säkert likheter med andra kortspel men det är vad jag har att relatera med. Charmig grafik har det också.
Du har ett fartyg med olika system och till de systemen finns kort du kan spela med, offensiva, defensiva och support-kort. När man går upp i nivå kan du välja att låsa upp fler kort till ett system. Precis som i Slay the Spire ser du vad din motståndare kommer göra så du får välja hur det ska hanteras. Du har sköldar som kan resas, motsystem mot fientliga missiler som ska aktiveras, och likt FTL så kan du välja att ta ut enskilda system på fiendeskeppet, du kan knappast förlora om han inte kan skada dig.
Man uppgraderar sin reaktor och kan välja att lägga energin på olika energislag, det är nog offensiva, defensiva och supportkort.
Av det lilla jag testade så drog det verkligen i rätt trådar, en riktigt bra kombination av spelsystem. Det verkar dessutom finnas en story med olika karaktärer i ens besättning och beroende på valen man gör så kan moralen höjas eller sänkas. Dialogsystemet verkar vara snarlikt FTL att beroende på vilken besättning eller system du har så får du andra alternativ.

En positiv överraskning, ville verkligen inte sluta när jag väl börjat.

Deterrence

Jag älskar ett bra towerdefencespel. Det här är inte ett sådant.
Man börjar med en underbart dålig berättarröst med något om att AI, mer vill jag inte lyssna så klickar mig snabbt vidare. Jaja, men själva försvarandet kanske är kul? Du börjar med två enkla fotsoldater och lite skyttevärn de kan stå bakom. De anfaller och mitt skyttevärn är redan nästan förstört. Dags att reparera, beställa lite fler soldater och bygga ytterligare skyttevärn. Lite taktik i vart man placerar skyttevärnen så de täcker samma område men hur jag än gör blir det att reparera varje gång.
Nästa bana får du några hus att hänga i. De har plats för fler soldater och tål mer. Motståndet blir förstås svårare också men även detta klarar vi av.
Vid fjärde banan får vi börja med några torn och soldater med antitank-robotar. Äntligen något nytt.
Försöker placera ut mina skyttevärn så de täcks ordentligt men sista vågen överväldigar oss och vi förlorar.
Det enda positiva med spelet är att du kan välja att spela i snabbare hastighet, då slipper du spela lika länge, annars finns inget att hämta. Kanske blir roligare sen men lägg tid på något annat än det här.

Orrstead

Ett mysigt stadsbyggarspel som känns lite simpelt men kanske öppnar upp sig lite mer i fullversionen.
Men alla spel behöver inte vara stora civilisationsbyggare utan räcker med att bygga en by för hundratals bybor.
När man startar spelet har man inga problem med att veta vad man ska göra, en enkel men välfungerande tutorial lär mig det jag behöver, ved behövs för att bygga byggnader, för att få fler bybor behövs hus men även mat. Maten odlas och sparas i förråd för att distribueras vidare av en marknad, allt visas tydligt när det är inom eller utom räckhåll vilket gör planering inför framtiden enklare. En unik aspekt i spelet var att förutom ved så kostar byggnader visdom att bygga, och för varje ytterligare hus så behövs mer visdom än innan. Betyder att man inte kan expandera allt för fort utan man måste få ihop tillräckligt med visdom.
Det blev också lite negativt för mina sista minuter i spelet innan demot tog slut var i stort sett väntan på att få ihop tillräckligt för att bygga husen för att klara målet på en 60 bybor i min stad.

Spelet var tillräckligt intressant för mig att lägga till på min wishlist, beroende på pris så kan det absolut vara värt att spela om såna spel tilltalar en.

9-Bit Armies: A Bit Too Far

Ett realtidsstrategispel med tydliga influenser från gamla Command and Conquer, samla resurser, bygg upp dina styrkor och överväldiga motståndaren. Grafiken är lite annorlunda, den är blockig på sina ställen men det är tydligt vad man ser.
Resurser samlas på fasta ställen på kartan och de är inte oändliga vilket stoppar en från att befästa in sig i ett hörn hela spelet utan man måste ta sig vidare framåt för att utvecklas. Man känner igen byggsystemet från Command and Conquer, byggnader och enheter produceras på sidan av skärmen, det går snabbt att lära sig och fungerar bra. Här kan du slåss i flera olika dimensioner, på land, hav och i luften. Det gäller att ha en bra mix av enheter för annars är det enkelt för motståndaren att kontra dig. Det är ett ganska snabbt spel då enheterna inte har så mycket liv, du kan lätt förlora en grupp soldater under tiden du fokuserade på att utveckla din bas eller förflytta en annan grupp enheter.

Jag hann spela igenom ett par uppdrag i kampanjen och fick testa att både slåss på land och hav, lärde mig exempelvis att man inte behövde transportbåtar, mina soldater kunde lätt simma över till motståndarens ö. Och av det jag sett av videos så finns det gott om olika enheter att välja mellan.
Ett väldesignat spel som var kul att spela, osäker på om jag kommer köpa det dock.

Hotloop

En top-down arkad-rymdshooter med astrodynamik. I rymden kan ingen höra dig skrika, och du fortsätter färdas framåt såvida du inte sätter kraft i motsatt riktning. Spelet visar tydligt vilken riktning och fart du har så att motverka det fungerar utmärkt. Var lite kul att i tutorialen så lärde man sig snabbt hur det fungerade och tänkte att nu är jag redo att spela på riktigt. Då blev man förflyttad till en planet och var tvungen att tänka på omloppsbanor och hur de fungerade. När man väl fick in snitsen på det kunde man använda sig av gravitionsslunga för att snabbt få upp farten mot motståndaren för att ta ut dem med ett par välriktade skott.
Din planet blir anfallen och det gäller att försvara den, i demot fick man ett par olika vapen att använda sig utav med olika egenskaper, välj din favorit och lämna planeten. Det svåraste var att ta sig tillbaka till planeten för att fylla på bränsle och laga sitt skepp, det var det jag dog av flest gånger.
Men jag hade väldigt kul, gillar man arkadshooters så är detta ett bra alternativ!

One way road

Ännu en rymdarkad-shooter, denna gång av det klassiska rör dig från vänster till höger och skjut allt i din väg. Men olikt många andra har du inte smidigt litet jaktskepp utan här styr du rymdkryssare med flertalet kraftiga vapen. Du kan bara styra dig upp eller ner men kameran kan du styra ganska fritt, nackdelen är att man lätt tappar kontrollen nära sitt skepp. Till vapen har man två lätta och ett tyngre att välja mellan. Men även de lätta kan vara långsamma att röra på sig så det gäller att sikta rätt för att inte missa. Även till din hjälp har man fler förmågor som aktiveras men du behöver vänta några sekunder innan du kan använda dem igen. Det var ingen lång tid så man behövde inte snåla med dem utan använda dem rätt så fritt.

Mitt under första uppdraget fick välja mellan två val med tipset om att valet skulle spela roll längre fram vilket visar lite valmöjlighet. Jag valde att försöka hjälpa mina allierade och då hoppade jag in i ett mindre skepp och helt plötsligt ändrades spelet till ett tredjeperson rymdshooter, ett tämligen begränsat sådant men var kul den stunden jag testade det.
Tyvärr har de valt att ha filmsekvenser i storyn och de är inte alls bra, karaktärerna ser ut som stora bebisar, röstskådespelet kan sträcka sig till okej men dialogen är inte alls bra.

Spelet ser helt okej ut i striderna och de har fått till känslan av att styra en rymdkryssare, du nedkämpar mängder med mindre jaktskepp samtidigt som du avfyrar ditt tyngre vapen och ditt skepp rör sig bakåt av kraften.
Mellan striderna får du självklart uppgradera olika system, man kommer säkert åt fler olika vapen och system man kan byta ut, du får säkert byta upp dig och styra ännu större rymdkryssare. Du har också någon form av galaxkarta så det innebär nog lite valfrihet att välja uppdrag.

Men ska du spela detta, hoppa över filmsekvenserna.

Det här kan vara något för dig kanske?

Crypt Custodian

Oj. Vilket fantastiskt spel, räckte med 15 min för gilla det. Räcker nästan med startmenyn, en ståtlig katt med en sopborste framför en mäktigt staty, what’s not to like?
Du spelar en katt som dött och kommer till livet efter där du nu ska bli dömd efter dina handlingar, ska du få leva lyckligt i palatset eller för alltid straffas för dina synder och förvägras att komma in i palatset? Med en dialog som faktiskt fick mig att skratta högt kom vi självklart inte in. Fick ett extra straff att bli städare i efterlivet för resten av vår tid. Beväpnade med en sopborste går vi vidare.

Det här spelet inte bara ser riktigt bra ut, det har en fantastiskt bra känsla också. Det är kraft i slagen, dodge-funktionen fungerar perfekt och när du tar skada är det helt och hållet din förtjänst, du har inget annat att skylla på. Utöver detta är musiken mysig.
Spelet presenterar sig som ett metroidvania där det kan säkert bli en del fram och tillbaka när man kommer till ställen där det krävs att du låser upp nya förmågor för att ta sig vidare. Kartan är tydlig och enkel att följa.

Det är ett toppenspel helt enkelt, kan varmt rekommendera det!

The Duck Detective – The secret salami

Svårt att ge en bra åsikt då man fick spela så otroligt kort tid, blev klar med demot på ungefär 15 minuter. Det här är första detektivspelet jag spelat, för att lösa ut problemen gäller det att hitta ledtrådar och sedan placera orden i meningar, spelet berättar sen om du har rätt eller hur mycket av det du har fel på. I demot fick man lösa två kluringar så svårt att säga om det funkar bra eller inte.
Man spelar som en ankdetektiv, ens fru vill skiljas och man behöver ha in pengar till hyran. Efter ett samtal till ens detektivbyrå så går hälften av ankans besparingar bara till bussbiljetten för att ta sig dit. Under tiden håller ankan monologer och parodiserar på mörka thrillers likt True Detective. Det går inte över till fånigt utan faktiskt ganska kul.
De röstskådespelarna man hör är också bra. Men det är grafiken och estetiken som sticker ut, en härligt färgglad värld. Karaktärerna är också ritade som på pappersbitar som studsar runt och när man vänder sig om blir den bara spegelvänt, väldigt charmigt.
Som sagt väldigt kort demo men gillar man det så är nog den fulla versionen inget att fundera över. Kommer nog inte heller vara ett jättelångt spel heller så priset bör hålla sig lite lägre, så det kan nog vara värt skaffa för en kvällsunderhållning.

The Constructors
Arkitekt och projektledare i ett spel, låter det spännande? Du ritar huset, se till att materialet finns på plats, att dina arbetare har någonstans att gå in och värma sig samt att gå på toaletten. Först när det är på plats kan du börja bygga. En grund behöver gjutas, armeringsjärn läggas på plats för att sen svetsas. Sen kan det byggas golv, väggar behöver resas. Varenda uppgift behöver fördelas bland dina mannar. Det blev dock lite för mycket micro-managing för att jag skulle gilla det.

Sen behöver det detaljplaneras inne i huset, vart ska lägenheterna vara, hur många fönster och dörrar.
Mycket längre än så kom jag inte då spelet buggade på fyra olika sätt och gånger så gav upp.
Gillar man managementspel kan det vara värt en chans om de lyckas få bort buggarna. Du behöver nog balansera din ekonomi, hur många ska jobba, vad har du för deadline. Den grafiska stilen lutar mer åt det realistiska hållet än det tecknade, ser helt okej ut.

Vertical Kingdom
Ett enklare stadsbyggarspel med inslag av kortmekanik i 2D med charmig pixelgrafik.
Du börjar i ett kargt ökenlandskap och med hjälp av kort får du placera ut byggnader för att öka din befolkning. Demot är jättebra då den lägger till nya mekaniker så som mat, vatten och andra kostnader för att bygga fler hus. Precis som namnet antyder så är vertikalt tänkande ett måste, ganska så direkt låser du upp ett hus som kan byggas på höjden. Sedan har byggnaderna olika egenskaper, exempelvis får du mindre pengar om du placerar starthusen bredvid varandra, ska minst vara ett annat hus emellan, exempelvis ett tornhus. Placering är alltså A och O och nivåerna blir snabbt lite intressanta, några hus kan placeras på plattformar för att sen trotsa fysikens lagar och byggas längre ut.

Eftersom det också är kort inblandat är det en stor dos av slumpmässighet också, ibland kanske de korten man vill ha inte kommer och då kan man slänga dem men det kostar lojalitetspoäng, och går de ner till noll har du förlorat. Men med jämna mellanrum prioriterar du vilka sorts kort du vill ha, i demot hann man med fyra olika sorters kort, residential, farming, platform och mining. Gäller att hålla koll på sina resurser, jag förlorade en nivå för att jag hade otur och inte drog tillräckligt med farmer för att hålla uppe min matproduktion vilket ledde till att lojaliteten sjönk i botten.
Gillar man lite enklare stadsbyggare är detta ett spel att testa helt klart.

The Flock
Ett väldigt fint och rogivande spel. Världen har drabbats av något som kallas ”cloudsurge” och du, din fågel och din flock kanske kan göra något åt det?

Man skapar sin karaktär och genast ser man vilken stil dem vill åt, en färgglad och humoristisk stil.
Finns lite kläder och utseenden att välja samt hur ens fågel ska se ut. Sedan bär det av, man ska leta upp sin faster zoologen och farbror fåraherden. Fågeln flyger vackert över de låga molnen som böljar sig så långt man ser men framme i fjärran dyker en höjd upp, som en ö bland molnen.

Här börjar en av spelets huvuddelar, identifiera olika djurfamiljer och dess arter. Finns runt ett dussin djurfamiljer och varje familj har minst fyra arter så det blir en del att identifiera. Varje familj har unika utseenden och dess arter har små egenheter, med enkla beskrivningar är det inte svårt att lista ut vilken det är. Man hittar snabbt tre olika djurfamiljer innan några norpande flygfän snor zoologens visslor som kan locka till sig olika djur.

Det blir upp till oss att samla ihop dem med hjälp av fåraherdens bortsprungna får. Flygfäna gömmer sig nämligen på ängarna med högt gräs som fåren behöver rensa upp, när gräset är borta är det lätt att hitta flygfät, han flyger men lämnar kvar sin skatt, en vissla!

Med visslan lär vi oss en melodi och möjlighet att locka till oss en viss djurfamilj, det blir ett litet mysigt minispel, man ska ha rätt avstånd och spela melodin vilket charmar djuren att följa med dig.
Ganska snabbt hittar jag en till vissla och möjlighet att ha 10 djur i min flock. Flygmekaniken är väldigt enkel men välfungerande, finns lite gångar och hål genom stenformationer man kan flyga igenom för lite extra fart.
Det här är ett riktigt mysigt spel jag inte nog kan rekommendera.

Diceomancer

Ett Slay the spire-liknande spel med inslag av rollspelstärningar och unika mekaniker.
Först och främst ser det kul ut, det är medvetet slarvigt tecknat och sparsmakade animationer som skapar en unik stil, dessutom spelas det från förstapersonsperspektiv vilket gör att de också sticker ut en del. Gillar skarpt handborsten och dess animationer.
Precis som Slay the spire gäller det att med sina kort spela ut anfall, försvara eller andra support-kort, det är tydligt vad fienden kommer göra så det är bara att välja rätt. Förutsatt du får rätt kort till din hand. Börjar enkelt med en typ av resurs men du får snabbt fler olika resurser som dina kort kostar, du kan välja att ”offra” ett kort från din hand för att generera en annan typ av resurs för att spela ut starkare kort. Ibland har man också kort eller möter en motståndare som kräver att man slår tärningar precis som i DnD.

Något som gör att det nog sticker ut ordentligt är att du har tillgång till tärningskort, spelar du ut den kan du välja att ändra vilken siffra som helst på skärmen. Under tutorialen möter du en boss som slår jättehårt, har supermycket hp och dessutom inte ens tar skada av dina slag. Du har också ett bombkort som gör stora skada mot motståndaren men lika mycket mot dig själv.
Efter ett par handlingar där jag spelade ut tärningar hade han nu minimal hälsa, gjorde lika stor skada som en klapp på axeln och dessutom så gjorde mitt bombkort minimal skada mot mig själv.
Tärningskorten gör dock att den lila skuggan som förföljer dig på kartan kommer närmre och närmre så det gäller att inte överanvända de korten. Ett annat roligt kort var att man kunde dra vapen från andra dimensioner. Jag drog fram ett chainsword från WH40K, en lavahink från Minecraft och Mjolnir från Marvel.

Jämförelse med Slay the spire var det här lite svårare att förstå direkt med de olika resurstyperna men gick ändå snabbt att komma igång, verkar finnas mycket roliga mekaniker och den grafiska stilen gör verkligen att det sticker ut. Skulle absolut kunna tänka mig att spela vidare.

Hade lite problem att få spelet på engelska, i startmenyn fick jag hitta raden med två kugghjul, där kunde man ändra språket till engelska.

Deep Among the Swarm

Oj, ett riktigt bra RTS med towerdefence och roguelike inslag. Man borrar ner sig i underjorden för att samla på sig kunskap för att förbättra sina enheter och byggnader, ju längre ner man kommer desto mer kunskap får man, blir självklart svårare längre ner man kommer. Varje nivå man hamnar på är målet att samla på sig bränsle. Likadant där, ju längre man stannar på varje nivå desto svårare fiendevågor måste man stå emot.

När man väl ska tanka upp sin borr måste man hålla emot vågorna längre. Finns olika resurser att samla, energi, koppar och titanium. Det är med de man bygger sina enheter och byggnader med, men man håller till i grottor som delar sig så man får välja när man ska fortsätta vidare och vart man ska befästa sig. Här gäller det att ligga i, man kan inte slappna av. Det är alltid något som måste göras, en grupp soldater ska anfalla vidare i en sidogång, ett näste ska befästas, basen ska utökas, gruvor ska byggas eller enheter ska uppgraderas.

Grafiken är enkel men det behövs inte mer, de olika fiendetyperna är tydliga och ens egna soldater har också lite olika utseenden för att kunna skilja på dem. Under sin färd neråt samlar man även på sig olika uppgraderingar till ens enheter och byggnader. Dessa uppgraderingar gäller bara under den färden neråt, blir ens borr förstörd försvinner dem.
Det här blir för mig ett självklart köp när det väl släpps.

Kitchen Crisis

Kombination Overcooked och tower-defence? Låter osannolikt men är förvånansvärt kul!
En stackars student blir kidnappad av utomjordingar, de här utomjordingarna är gourmander och vill hemskt gärna testa Jordens mat som de hört så mycket gott om. De som på en buffé, rör sig från ett håll till det andra så det är vår uppgift att se till att det finns mat så det räcker. Om de inte är nöjda när de lämnar är risken annars att de äter upp oss.

Bara att kavla upp ärmarna och börja laga mat. Precis som i riktiga livet så kräver olika maträtter olika tillagningssätt. Vissa kanske ska kokas, andra ska vara i ugnen, vissa ska skäras för att sen göras iordning på en bänkyta. Här gäller det att tänka placering, hur blir det mest effektivt, spelet gör dig en stor tjänst och har bra statistik över hur mycket tid de olika stationerna är fria.
Det är svårt att laga mat själv så utomjordingarna är snälla nog att klona dig. Och i mitt kök blev det precis som i talesättet ju fler kockar desto sämre soppa, mina kloner började springa runt till närmsta lediga station och det spelade ingen roll om den var på andra sidan köket. Jag började snabbt tappa mina gäster, de gick igenom portalen missnöjda, katastrofen var ett faktum.
Blev bättre när jag insåg att om jag stängde in mina kockar i små boxar med bara rätt saker så fungerade det genast mycket bättre.

Mellan varje varv så har du möjlighet att få nya bättre recept. Vissa recept använder samma utrustning eller ingredienser så då kanske det är möjligt att placera in det i samma box? Stora möjligheter att göra lite som man vill. Du får också pengar som du kan skapa fler kloner med eller välja att boosta någon ingrediens eller köksutrustning.

En annorlunda men väldigt roligt tolkning av towerdefencegenren.

Pepper Grinder

Här kanske inspirationen kom från några av Rayman Legends nivåerna, de när man borrade sig igenom ost för att snabbt förflytta sig framåt och flyga vidare. Det är exakt samma känsla här nämligen.
Spelkontrollen är tajt, nivådesignen påhittig och underbar känsla när man spelar. Det här är ett riktigt bra 2D plattformspel. Grafiken mot det pixligare hållet men charmig design. Demot är tre banor, alla borde testa det här.